| Song | Flunitrazepam |
| Artist | Timbuktu |
| Album | Pusselbitar |
| Download | Image LRC TXT |
| Jag föddes liten och blå, precis som en mänska. | |
| Jag skapades av ett team av de främsta | |
| hjärnorna på Hoffman La Roche i Schweiz, | |
| som ville tjäna en slant och gjorde nåt åt det. | |
| Min uppgift den löd: "Du ska få folk att sova. | |
| Om man tar dig ska det kännas som man fått en gåva." | |
| Så dom packade ner mig och alla mina bröder, | |
| och skeppade oss ut till alla som behövde. | |
| Till slut hamnade vi på en hylla på ett sjukhus. | |
| Varningen sade: "Blanda oss och du får ett sjukt rus.", | |
| Men när vi skrevs ut var det till en ensam själ, | |
| som bar på en krossad dröm om att få leva väl | |
| Hon slets ihjäl, kunde knappt försörja sin son. | |
| Fattigdomen var ett faktum som höjde nivån | |
| på den stress och oro, som höll henne vaken. | |
| Hon tiggde till doktorn om han kunde göra nåt åt saken, | |
| och doktorn sade: "Är det svårt, ja då tar du två." | |
| så hamnade jag där stående i hennes badrumsskåp. | |
| Refr.: | |
| Dom kallar mig en sövare, | |
| dom kallar mig bedövare, | |
| dom säljer mig och sväljer mig; | |
| jag är en riktig dödare. | |
| Alla vill ha mig, för jag är så populär. | |
| Ingen är billigare på gatan än roppen är. | |
| Alla vill ta mig; glömma bort sina problem, | |
| men jag vet för jag förvandlar era hjärtan till sten. | |
| Men ni vill ha mig, för jag är så populär. | |
| Ingen är billigare på gatan än kroppen är. | |
| Kvinnan hade en son | |
| han var väl sexton; | |
| även han med problem. | |
| Eller så sa rektorn. | |
| Han fick bara skäll; inget vänligt prat. | |
| Han var dum, han var lat, det var ett ständigt tjat. | |
| Och sonen var trött; och önskade helst av allt att fly. | |
| Men rektorn var sträng, och sade han hade fel attityd. | |
| Han fick bottenbetyg, | |
| han var stökig och bråkig, | |
| han rökte i smyg | |
| och han skötte sig dåligt. | |
| Hans kassa självkänsla växte till hat. | |
| Rektorn drog näven i bordet och sade: "Kom ej tillbaks!" | |
| Rektorn ringde hem till hans mamma med detsamma, | |
| och berättade bland annat att han var mäktigt förbannad. | |
| Så mamma behöver nu äta två av mina blå bröder | |
| för att få det att gå över. | |
| Hon står och gråter och blöder | |
| vid badrumsskåpet med rohypnol-lådan i handen. | |
| Hon tappar den på golvet, det var där sonen fann den. | |
| Sonen vaknar tidigt och går in på dasset. | |
| Han hittar mig på golvet och sköljer ner mig med vatten. | |
| Han stapplar in i köket och hittar mammas vodka. | |
| Han dricker allt han orkar, så förbannat korkat. | |
| För jag och spriten blandas i magen som rakt upp i hjärnan; | |
| jag börjar få honom att känna sig svag och avskärmad. | |
| Han tittar sig i spegeln men hans ögon är blanka, | |
| han försöker och fatta men får helt grötiga tankar. | |
| Nu känns det som hatet han bär på kommer explodera. | |
| Han resonerar; allt är bara rektorns fel; | |
| att han är så jävla förbannad, | |
| känner sig helt förtappad. | |
| Han plockar fram en kniv, och han försöker gå men han vacklar. | |
| Han trillar ihop, råkar sticka kniven i magen. | |
| Mamman hör ljudet och springer ut i köket yrvaken. | |
| Hon gallskriker högt nog att höras i Schweiz. | |
| Ironiskt att det krävs så lite att förstöra sig själv. | |
| Refr.: | |
| Dom kallar mig en sövare, | |
| dom kallar mig bedövare, | |
| dom säljer mig och sväljer mig; | |
| jag är en riktig dödare. | |
| Alla vill ha mig, för jag är så populär. | |
| Ingen är billigare på gatan än roppen är. | |
| Alla vill ta mig; glömma bort sina problem, | |
| men jag vet för jag förvandlar era hjärtan till sten. | |
| Men ni vill ha mig, för jag är så populär. | |
| Ingen är billigare på gatan än kroppen är. | |
| Så bara glöm dina problem. | |
| Jag gör ditt hjärta till en sten. | |
| Och vill du fly så bara ta, | |
| för jag är billigast i stan, | |
| och jag har flera många namn. | |
| Jag söver ner ert trånga land. | |
| Så blöm bort allting som är bra; | |
| om det är mig som du vill ha. |
| Jag f ddes liten och bl, precis som en m nska. | |
| Jag skapades av ett team av de fr msta | |
| hj rnorna p Hoffman La Roche i Schweiz, | |
| som ville tj na en slant och gjorde n t t det. | |
| Min uppgift den l d: " Du ska f folk att sova. | |
| Om man tar dig ska det k nnas som man f tt en g va." | |
| S dom packade ner mig och alla mina br der, | |
| och skeppade oss ut till alla som beh vde. | |
| Till slut hamnade vi p en hylla p ett sjukhus. | |
| Varningen sade: " Blanda oss och du f r ett sjukt rus.", | |
| Men n r vi skrevs ut var det till en ensam sj l, | |
| som bar p en krossad dr m om att f leva v l | |
| Hon slets ihj l, kunde knappt f rs rja sin son. | |
| Fattigdomen var ett faktum som h jde niv n | |
| p den stress och oro, som h ll henne vaken. | |
| Hon tiggde till doktorn om han kunde g ra n t t saken, | |
| och doktorn sade: " r det sv rt, ja d tar du tv." | |
| s hamnade jag d r st ende i hennes badrumssk p. | |
| Refr.: | |
| Dom kallar mig en s vare, | |
| dom kallar mig bed vare, | |
| dom s ljer mig och sv ljer mig | |
| jag r en riktig d dare. | |
| Alla vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n roppen r. | |
| Alla vill ta mig gl mma bort sina problem, | |
| men jag vet f r jag f rvandlar era hj rtan till sten. | |
| Men ni vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n kroppen r. | |
| Kvinnan hade en son | |
| han var v l sexton | |
| ven han med problem. | |
| Eller s sa rektorn. | |
| Han fick bara sk ll inget v nligt prat. | |
| Han var dum, han var lat, det var ett st ndigt tjat. | |
| Och sonen var tr tt och nskade helst av allt att fly. | |
| Men rektorn var str ng, och sade han hade fel attityd. | |
| Han fick bottenbetyg, | |
| han var st kig och br kig, | |
| han r kte i smyg | |
| och han sk tte sig d ligt. | |
| Hans kassa sj lvk nsla v xte till hat. | |
| Rektorn drog n ven i bordet och sade: " Kom ej tillbaks!" | |
| Rektorn ringde hem till hans mamma med detsamma, | |
| och ber ttade bland annat att han var m ktigt f rbannad. | |
| S mamma beh ver nu ta tv av mina bl br der | |
| f r att f det att g ver. | |
| Hon st r och gr ter och bl der | |
| vid badrumssk pet med rohypnoll dan i handen. | |
| Hon tappar den p golvet, det var d r sonen fann den. | |
| Sonen vaknar tidigt och g r in p dasset. | |
| Han hittar mig p golvet och sk ljer ner mig med vatten. | |
| Han stapplar in i k ket och hittar mammas vodka. | |
| Han dricker allt han orkar, s f rbannat korkat. | |
| F r jag och spriten blandas i magen som rakt upp i hj rnan | |
| jag b rjar f honom att k nna sig svag och avsk rmad. | |
| Han tittar sig i spegeln men hans gon r blanka, | |
| han f rs ker och fatta men f r helt gr tiga tankar. | |
| Nu k nns det som hatet han b r p kommer explodera. | |
| Han resonerar allt r bara rektorns fel | |
| att han r s j vla f rbannad, | |
| k nner sig helt f rtappad. | |
| Han plockar fram en kniv, och han f rs ker g men han vacklar. | |
| Han trillar ihop, r kar sticka kniven i magen. | |
| Mamman h r ljudet och springer ut i k ket yrvaken. | |
| Hon gallskriker h gt nog att h ras i Schweiz. | |
| Ironiskt att det kr vs s lite att f rst ra sig sj lv. | |
| Refr.: | |
| Dom kallar mig en s vare, | |
| dom kallar mig bed vare, | |
| dom s ljer mig och sv ljer mig | |
| jag r en riktig d dare. | |
| Alla vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n roppen r. | |
| Alla vill ta mig gl mma bort sina problem, | |
| men jag vet f r jag f rvandlar era hj rtan till sten. | |
| Men ni vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n kroppen r. | |
| S bara gl m dina problem. | |
| Jag g r ditt hj rta till en sten. | |
| Och vill du fly s bara ta, | |
| f r jag r billigast i stan, | |
| och jag har flera m nga namn. | |
| Jag s ver ner ert tr nga land. | |
| S bl m bort allting som r bra | |
| om det r mig som du vill ha. |
| Jag f ddes liten och bl, precis som en m nska. | |
| Jag skapades av ett team av de fr msta | |
| hj rnorna p Hoffman La Roche i Schweiz, | |
| som ville tj na en slant och gjorde n t t det. | |
| Min uppgift den l d: " Du ska f folk att sova. | |
| Om man tar dig ska det k nnas som man f tt en g va." | |
| S dom packade ner mig och alla mina br der, | |
| och skeppade oss ut till alla som beh vde. | |
| Till slut hamnade vi p en hylla p ett sjukhus. | |
| Varningen sade: " Blanda oss och du f r ett sjukt rus.", | |
| Men n r vi skrevs ut var det till en ensam sj l, | |
| som bar p en krossad dr m om att f leva v l | |
| Hon slets ihj l, kunde knappt f rs rja sin son. | |
| Fattigdomen var ett faktum som h jde niv n | |
| p den stress och oro, som h ll henne vaken. | |
| Hon tiggde till doktorn om han kunde g ra n t t saken, | |
| och doktorn sade: " r det sv rt, ja d tar du tv." | |
| s hamnade jag d r st ende i hennes badrumssk p. | |
| Refr.: | |
| Dom kallar mig en s vare, | |
| dom kallar mig bed vare, | |
| dom s ljer mig och sv ljer mig | |
| jag r en riktig d dare. | |
| Alla vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n roppen r. | |
| Alla vill ta mig gl mma bort sina problem, | |
| men jag vet f r jag f rvandlar era hj rtan till sten. | |
| Men ni vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n kroppen r. | |
| Kvinnan hade en son | |
| han var v l sexton | |
| ven han med problem. | |
| Eller s sa rektorn. | |
| Han fick bara sk ll inget v nligt prat. | |
| Han var dum, han var lat, det var ett st ndigt tjat. | |
| Och sonen var tr tt och nskade helst av allt att fly. | |
| Men rektorn var str ng, och sade han hade fel attityd. | |
| Han fick bottenbetyg, | |
| han var st kig och br kig, | |
| han r kte i smyg | |
| och han sk tte sig d ligt. | |
| Hans kassa sj lvk nsla v xte till hat. | |
| Rektorn drog n ven i bordet och sade: " Kom ej tillbaks!" | |
| Rektorn ringde hem till hans mamma med detsamma, | |
| och ber ttade bland annat att han var m ktigt f rbannad. | |
| S mamma beh ver nu ta tv av mina bl br der | |
| f r att f det att g ver. | |
| Hon st r och gr ter och bl der | |
| vid badrumssk pet med rohypnoll dan i handen. | |
| Hon tappar den p golvet, det var d r sonen fann den. | |
| Sonen vaknar tidigt och g r in p dasset. | |
| Han hittar mig p golvet och sk ljer ner mig med vatten. | |
| Han stapplar in i k ket och hittar mammas vodka. | |
| Han dricker allt han orkar, s f rbannat korkat. | |
| F r jag och spriten blandas i magen som rakt upp i hj rnan | |
| jag b rjar f honom att k nna sig svag och avsk rmad. | |
| Han tittar sig i spegeln men hans gon r blanka, | |
| han f rs ker och fatta men f r helt gr tiga tankar. | |
| Nu k nns det som hatet han b r p kommer explodera. | |
| Han resonerar allt r bara rektorns fel | |
| att han r s j vla f rbannad, | |
| k nner sig helt f rtappad. | |
| Han plockar fram en kniv, och han f rs ker g men han vacklar. | |
| Han trillar ihop, r kar sticka kniven i magen. | |
| Mamman h r ljudet och springer ut i k ket yrvaken. | |
| Hon gallskriker h gt nog att h ras i Schweiz. | |
| Ironiskt att det kr vs s lite att f rst ra sig sj lv. | |
| Refr.: | |
| Dom kallar mig en s vare, | |
| dom kallar mig bed vare, | |
| dom s ljer mig och sv ljer mig | |
| jag r en riktig d dare. | |
| Alla vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n roppen r. | |
| Alla vill ta mig gl mma bort sina problem, | |
| men jag vet f r jag f rvandlar era hj rtan till sten. | |
| Men ni vill ha mig, f r jag r s popul r. | |
| Ingen r billigare p gatan n kroppen r. | |
| S bara gl m dina problem. | |
| Jag g r ditt hj rta till en sten. | |
| Och vill du fly s bara ta, | |
| f r jag r billigast i stan, | |
| och jag har flera m nga namn. | |
| Jag s ver ner ert tr nga land. | |
| S bl m bort allting som r bra | |
| om det r mig som du vill ha. |