| Marken den skälver av hästarnas dån, hovar dansar | |
| Över den frostbitna heden så vit, i arla stund | |
| Konungen Sigurd från svearnas land, vredgad rider | |
| Alvsol den fagra hans tilltänkta brud, nekas han | |
| I våndor han plågas utav skam | |
| Bröderna hennes skall klingorna slå, ungmön värja | |
| Men Sigurd den lystne han dräper dem två, med sårad barm | |
| Blodig han stapplar och söker sin hävd, Alvsol kvider | |
| Aldrig hon famnar den konung så grym, hon sväljer | |
| Ett gift med tårar på kinden och sörjer | |
| Sigurd han strider för kärleken | |
| När segern är vunnen han bruden få | |
| Sigurd ring | |
| Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar där | |
| Hon fridsamt dör | |
| Sigurd finner svart i syn den väna Alvsol vila | |
| I dödens fröjd hon snuvat han den älskogen som drömts | |
| I förtvivelse han vrålar hest med sorgens djupa smärta | |
| Han miste den han åtrådde i bedrövelse och blodet rann | |
| Sigurd han samlar de stupades lik, fallna kämpar | |
| För dem ombord på sitt vackraste skepp, facklor tänds | |
| På skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden dånar | |
| Utöver havet han blickar i rök, ödet har honom i döden lämnat | |
| Sigurd han strider för kärleken | |
| När segern är vunnen han bruden få | |
| Sigurd ring |
| Marken den sk lver av h starnas d n, hovar dansar | |
| ver den frostbitna heden s vit, i arla stund | |
| Konungen Sigurd fr n svearnas land, vredgad rider | |
| Alvsol den fagra hans tillt nkta brud, nekas han | |
| I v ndor han pl gas utav skam | |
| Br derna hennes skall klingorna sl, ungm n v rja | |
| Men Sigurd den lystne han dr per dem tv, med s rad barm | |
| Blodig han stapplar och s ker sin h vd, Alvsol kvider | |
| Aldrig hon famnar den konung s grym, hon sv ljer | |
| Ett gift med t rar p kinden och s rjer | |
| Sigurd han strider f r k rleken | |
| N r segern r vunnen han bruden f | |
| Sigurd ring | |
| Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar d r | |
| Hon fridsamt d r | |
| Sigurd finner svart i syn den v na Alvsol vila | |
| I d dens fr jd hon snuvat han den lskogen som dr mts | |
| I f rtvivelse han vr lar hest med sorgens djupa sm rta | |
| Han miste den han tr dde i bedr velse och blodet rann | |
| Sigurd han samlar de stupades lik, fallna k mpar | |
| F r dem ombord p sitt vackraste skepp, facklor t nds | |
| P skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden d nar | |
| Ut ver havet han blickar i r k, det har honom i d den l mnat | |
| Sigurd han strider f r k rleken | |
| N r segern r vunnen han bruden f | |
| Sigurd ring |
| Marken den sk lver av h starnas d n, hovar dansar | |
| ver den frostbitna heden s vit, i arla stund | |
| Konungen Sigurd fr n svearnas land, vredgad rider | |
| Alvsol den fagra hans tillt nkta brud, nekas han | |
| I v ndor han pl gas utav skam | |
| Br derna hennes skall klingorna sl, ungm n v rja | |
| Men Sigurd den lystne han dr per dem tv, med s rad barm | |
| Blodig han stapplar och s ker sin h vd, Alvsol kvider | |
| Aldrig hon famnar den konung s grym, hon sv ljer | |
| Ett gift med t rar p kinden och s rjer | |
| Sigurd han strider f r k rleken | |
| N r segern r vunnen han bruden f | |
| Sigurd ring | |
| Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar d r | |
| Hon fridsamt d r | |
| Sigurd finner svart i syn den v na Alvsol vila | |
| I d dens fr jd hon snuvat han den lskogen som dr mts | |
| I f rtvivelse han vr lar hest med sorgens djupa sm rta | |
| Han miste den han tr dde i bedr velse och blodet rann | |
| Sigurd han samlar de stupades lik, fallna k mpar | |
| F r dem ombord p sitt vackraste skepp, facklor t nds | |
| P skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden d nar | |
| Ut ver havet han blickar i r k, det har honom i d den l mnat | |
| Sigurd han strider f r k rleken | |
| N r segern r vunnen han bruden f | |
| Sigurd ring |