| Song | Pacemaker |
| Artist | Lars Winnerbäck |
| Album | Med Solen I Ogonen |
| Download | Image LRC TXT |
| Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än dig, förlåt | |
| Men det sitter mest i skallen | |
| Jag tänker, grubblar, velar mer än känner, längtar, tränar och gör åt | |
| är jag hjärtlös och förfallen? | |
| Vi petar sönder allt och tappar allt vi nånsin kunde nå | |
| tills bara skulden gör oss två | |
| Det är bara tur att hjärtat klappar, ändå | |
| Dagen gär, det mörknar strax, jag tror att det är dags att gä på fest | |
| Vi måste göra nåt åt ledan | |
| Vad var det som gick snett, vi gjorde rätt, nu går vi fel i ren protest | |
| Har vi nått varandra redan | |
| Vi lever sönder samma dagar, vad ska vi prata om idag | |
| Var det du som blev som jag | |
| Alla ögonblick vi jagar, för att vara nånting mer än bra att ha | |
| Stjärnor glittrar vackert och det vimlar | |
| av passioner kan det tyckas | |
| Men inga stjärnor, inga himlar | |
| 'ver dom som inte lyckas | |
| Jag tror att du har fastnat mer för tvåsamhet som grej, än för mig, trots allt | |
| Det är så skönt när allt fungerar | |
| Det skulle vara vackert, stort och varmt, men det känns fult och kalt och kallt | |
| Det är så trist när allt stagnerar | |
| Och ingen vill förlora, vara den som fick ett tack | |
| Var den som inte stack | |
| när tankar blev för stora, och sprack | |
| Det var jag med allt mitt snack om större ensamhet och plats att tänka på | |
| Det var du och dina vänner | |
| Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än dig, hurså | |
| Det blir fel hur man än känner | |
| Det är så konstigt att försvinna, det är så dumt att stanna kvar | |
| Så befängt att leta svar | |
| Finns ingen eld som orkar brinna | |
| Inga röda mattor ingen stolt fanfar | |
| Stjärnor glittrar vackert... | |
| Som en skymt i varandras blickar, innan allting faller loss | |
| Som ett konstgjort litet bloss | |
| Som en pacemaker som tickar, för oss |
| Jag tror att jag r mera k r i k rleken i sig n dig, f rl t | |
| Men det sitter mest i skallen | |
| Jag t nker, grubblar, velar mer n k nner, l ngtar, tr nar och g r t | |
| r jag hj rtl s och f rfallen? | |
| Vi petar s nder allt och tappar allt vi n nsin kunde n | |
| tills bara skulden g r oss tv | |
| Det r bara tur att hj rtat klappar, nd | |
| Dagen g r, det m rknar strax, jag tror att det r dags att g p fest | |
| Vi m ste g ra n t t ledan | |
| Vad var det som gick snett, vi gjorde r tt, nu g r vi fel i ren protest | |
| Har vi n tt varandra redan | |
| Vi lever s nder samma dagar, vad ska vi prata om idag | |
| Var det du som blev som jag | |
| Alla gonblick vi jagar, f r att vara n nting mer n bra att ha | |
| Stj rnor glittrar vackert och det vimlar | |
| av passioner kan det tyckas | |
| Men inga stj rnor, inga himlar | |
| ' ver dom som inte lyckas | |
| Jag tror att du har fastnat mer f r tv samhet som grej, n f r mig, trots allt | |
| Det r s sk nt n r allt fungerar | |
| Det skulle vara vackert, stort och varmt, men det k nns fult och kalt och kallt | |
| Det r s trist n r allt stagnerar | |
| Och ingen vill f rlora, vara den som fick ett tack | |
| Var den som inte stack | |
| n r tankar blev f r stora, och sprack | |
| Det var jag med allt mitt snack om st rre ensamhet och plats att t nka p | |
| Det var du och dina v nner | |
| Jag tror att jag r mera k r i k rleken i sig n dig, hurs | |
| Det blir fel hur man n k nner | |
| Det r s konstigt att f rsvinna, det r s dumt att stanna kvar | |
| S bef ngt att leta svar | |
| Finns ingen eld som orkar brinna | |
| Inga r da mattor ingen stolt fanfar | |
| Stj rnor glittrar vackert... | |
| Som en skymt i varandras blickar, innan allting faller loss | |
| Som ett konstgjort litet bloss | |
| Som en pacemaker som tickar, f r oss |
| Jag tror att jag r mera k r i k rleken i sig n dig, f rl t | |
| Men det sitter mest i skallen | |
| Jag t nker, grubblar, velar mer n k nner, l ngtar, tr nar och g r t | |
| r jag hj rtl s och f rfallen? | |
| Vi petar s nder allt och tappar allt vi n nsin kunde n | |
| tills bara skulden g r oss tv | |
| Det r bara tur att hj rtat klappar, nd | |
| Dagen g r, det m rknar strax, jag tror att det r dags att g p fest | |
| Vi m ste g ra n t t ledan | |
| Vad var det som gick snett, vi gjorde r tt, nu g r vi fel i ren protest | |
| Har vi n tt varandra redan | |
| Vi lever s nder samma dagar, vad ska vi prata om idag | |
| Var det du som blev som jag | |
| Alla gonblick vi jagar, f r att vara n nting mer n bra att ha | |
| Stj rnor glittrar vackert och det vimlar | |
| av passioner kan det tyckas | |
| Men inga stj rnor, inga himlar | |
| ' ver dom som inte lyckas | |
| Jag tror att du har fastnat mer f r tv samhet som grej, n f r mig, trots allt | |
| Det r s sk nt n r allt fungerar | |
| Det skulle vara vackert, stort och varmt, men det k nns fult och kalt och kallt | |
| Det r s trist n r allt stagnerar | |
| Och ingen vill f rlora, vara den som fick ett tack | |
| Var den som inte stack | |
| n r tankar blev f r stora, och sprack | |
| Det var jag med allt mitt snack om st rre ensamhet och plats att t nka p | |
| Det var du och dina v nner | |
| Jag tror att jag r mera k r i k rleken i sig n dig, hurs | |
| Det blir fel hur man n k nner | |
| Det r s konstigt att f rsvinna, det r s dumt att stanna kvar | |
| S bef ngt att leta svar | |
| Finns ingen eld som orkar brinna | |
| Inga r da mattor ingen stolt fanfar | |
| Stj rnor glittrar vackert... | |
| Som en skymt i varandras blickar, innan allting faller loss | |
| Som ett konstgjort litet bloss | |
| Som en pacemaker som tickar, f r oss |