| Konungen fjärran till Ryninge for. | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| Kvar där hemma blev syster och bror. | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| "Liten Kerstin kan jag få kär vilje med dig?" | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| "Nej ty det faller svåra synder därvid." | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| "Då skall jag dikta en lögn uppå dig." | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| "Ljug du ty dig tror ingen över mig." | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| När konungen åter från Ryninge var: | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| "Och hur mår då ni, som hemma var kvar?" | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| "Liten Kerstin hon gör både hor och mord, | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| De späda små barn de lägger hon i jord." | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| Under himmelens höjd | |
| Blodsband skändat av djävulens verk | |
| På denna dystra dag. | |
| Under höstsolens glöd | |
| Oskuld offrad för högmod och svek. | |
| Står nu med diktad skuld. | |
| "Hur skall så gräset på marken kunna gro. | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| "När faderen intet sonen vill tro?" | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| Konungen sade till småsvenner två: | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| "Gå nu åt skogen och huggen mig ett bål!" | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| Under himmelens höjd | |
| Blodsband skändat av djävulens verk | |
| På denna dystra dag. | |
| Under höstsolens glöd | |
| Oskuld offrad för högmod och svek. | |
| Står nu på gravens rand. | |
| Arla följet red, kyrkogården var dess mål | |
| Sen liten Kerstin kastades på rödaste bål. | |
| Mina lemmar brinna röda, mina bålster brinna blå. | |
| "Gud nåde mig som skall upp därpå" | |
| "Hör mig Herr Peder vad jag säger dig, | |
| I Jesu namn jag önska lite vatten till mig!" | |
| Så satte han ett horn på det längsta spjut, | |
| De få små dropparna de spillde han ut. | |
| Under himmelens höjd | |
| Blodsband skändat av djävulens verk | |
| På denna dystra dag. | |
| Under höstsolens glöd | |
| Oskuld offrad för högmod och svek. | |
| Står nu i lågors sken. | |
| Det kommo två duvor av himmelen ned, | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| När de foro upp, så voro de tre. | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. | |
| Der kommo två korpar av helvetet opp, | |
| När fågelen sjunger i skogen. | |
| De togo Herr Peder med själ och med kropp. | |
| Mig väcker en stolts jungfruga. |
| Konungen fj rran till Ryninge for. | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| Kvar d r hemma blev syster och bror. | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| " Liten Kerstin kan jag f k r vilje med dig?" | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " Nej ty det faller sv ra synder d rvid." | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| " D skall jag dikta en l gn upp dig." | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " Ljug du ty dig tror ingen ver mig." | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| N r konungen ter fr n Ryninge var: | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " Och hur m r d ni, som hemma var kvar?" | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| " Liten Kerstin hon g r b de hor och mord, | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| De sp da sm barn de l gger hon i jord." | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Under himmelens h jd | |
| Blodsband sk ndat av dj vulens verk | |
| P denna dystra dag. | |
| Under h stsolens gl d | |
| Oskuld offrad f r h gmod och svek. | |
| St r nu med diktad skuld. | |
| " Hur skall s gr set p marken kunna gro. | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " N r faderen intet sonen vill tro?" | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Konungen sade till sm svenner tv: | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " G nu t skogen och huggen mig ett b l!" | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Under himmelens h jd | |
| Blodsband sk ndat av dj vulens verk | |
| P denna dystra dag. | |
| Under h stsolens gl d | |
| Oskuld offrad f r h gmod och svek. | |
| St r nu p gravens rand. | |
| Arla f ljet red, kyrkog rden var dess m l | |
| Sen liten Kerstin kastades p r daste b l. | |
| Mina lemmar brinna r da, mina b lster brinna bl. | |
| " Gud n de mig som skall upp d rp" | |
| " H r mig Herr Peder vad jag s ger dig, | |
| I Jesu namn jag nska lite vatten till mig!" | |
| S satte han ett horn p det l ngsta spjut, | |
| De f sm dropparna de spillde han ut. | |
| Under himmelens h jd | |
| Blodsband sk ndat av dj vulens verk | |
| P denna dystra dag. | |
| Under h stsolens gl d | |
| Oskuld offrad f r h gmod och svek. | |
| St r nu i l gors sken. | |
| Det kommo tv duvor av himmelen ned, | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| N r de foro upp, s voro de tre. | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Der kommo tv korpar av helvetet opp, | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| De togo Herr Peder med sj l och med kropp. | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. |
| Konungen fj rran till Ryninge for. | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| Kvar d r hemma blev syster och bror. | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| " Liten Kerstin kan jag f k r vilje med dig?" | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " Nej ty det faller sv ra synder d rvid." | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| " D skall jag dikta en l gn upp dig." | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " Ljug du ty dig tror ingen ver mig." | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| N r konungen ter fr n Ryninge var: | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " Och hur m r d ni, som hemma var kvar?" | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| " Liten Kerstin hon g r b de hor och mord, | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| De sp da sm barn de l gger hon i jord." | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Under himmelens h jd | |
| Blodsband sk ndat av dj vulens verk | |
| P denna dystra dag. | |
| Under h stsolens gl d | |
| Oskuld offrad f r h gmod och svek. | |
| St r nu med diktad skuld. | |
| " Hur skall s gr set p marken kunna gro. | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " N r faderen intet sonen vill tro?" | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Konungen sade till sm svenner tv: | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| " G nu t skogen och huggen mig ett b l!" | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Under himmelens h jd | |
| Blodsband sk ndat av dj vulens verk | |
| P denna dystra dag. | |
| Under h stsolens gl d | |
| Oskuld offrad f r h gmod och svek. | |
| St r nu p gravens rand. | |
| Arla f ljet red, kyrkog rden var dess m l | |
| Sen liten Kerstin kastades p r daste b l. | |
| Mina lemmar brinna r da, mina b lster brinna bl. | |
| " Gud n de mig som skall upp d rp" | |
| " H r mig Herr Peder vad jag s ger dig, | |
| I Jesu namn jag nska lite vatten till mig!" | |
| S satte han ett horn p det l ngsta spjut, | |
| De f sm dropparna de spillde han ut. | |
| Under himmelens h jd | |
| Blodsband sk ndat av dj vulens verk | |
| P denna dystra dag. | |
| Under h stsolens gl d | |
| Oskuld offrad f r h gmod och svek. | |
| St r nu i l gors sken. | |
| Det kommo tv duvor av himmelen ned, | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| N r de foro upp, s voro de tre. | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. | |
| Der kommo tv korpar av helvetet opp, | |
| N r f gelen sjunger i skogen. | |
| De togo Herr Peder med sj l och med kropp. | |
| Mig v cker en stolts jungfruga. |