| Song | I fälens ände |
| Artist | Lönndom |
| Album | Viddernas Tolv Kapitel |
| Download | Image LRC TXT |
| I fälen av en stor man. Av daga satt Han sig | |
| Liknelsen av glimmerport i fälens ände, | |
| min strävan går däri. | |
| Var marja stäles glädjen, ifrån längtans hjärtan. | |
| Ett avsked från jordeliv är ett avsked från smärtan. | |
| I soluppvaknan bört he rörs, i solnedfall likvis. | |
| Men i famnen borti köldens fång, i fälens ände, | |
| vart liv där stane av. | |
| Folk lovar med sitt hjärta, folk lovar med sin hand. | |
| Under solen knyts förtroeliga band | |
| men knuten slits ut och folk vänder sig mot folk. | |
| En tid av otid antågar, vår glob i uppror står. | |
| En jord åt eftermälet vårt, ovisshet spår, | |
| men i Guds hänrer'n ger he lagt | |
| Världen böjd efter dårens tillskaft, | |
| vad bändes och vrides härnest. | |
| När häxmän trälar mot makternas höjd, | |
| irrad långt bort.. | |
| Mot stupet av fälens ände. |
| I f len av en stor man. Av daga satt Han sig | |
| Liknelsen av glimmerport i f lens nde, | |
| min str van g r d ri. | |
| Var marja st les gl djen, ifr n l ngtans hj rtan. | |
| Ett avsked fr n jordeliv r ett avsked fr n sm rtan. | |
| I soluppvaknan b rt he r rs, i solnedfall likvis. | |
| Men i famnen borti k ldens f ng, i f lens nde, | |
| vart liv d r stane av. | |
| Folk lovar med sitt hj rta, folk lovar med sin hand. | |
| Under solen knyts f rtroeliga band | |
| men knuten slits ut och folk v nder sig mot folk. | |
| En tid av otid ant gar, v r glob i uppror st r. | |
| En jord t efterm let v rt, ovisshet sp r, | |
| men i Guds h nrer' n ger he lagt | |
| V rlden b jd efter d rens tillskaft, | |
| vad b ndes och vrides h rnest. | |
| N r h xm n tr lar mot makternas h jd, | |
| irrad l ngt bort.. | |
| Mot stupet av f lens nde. |
| I f len av en stor man. Av daga satt Han sig | |
| Liknelsen av glimmerport i f lens nde, | |
| min str van g r d ri. | |
| Var marja st les gl djen, ifr n l ngtans hj rtan. | |
| Ett avsked fr n jordeliv r ett avsked fr n sm rtan. | |
| I soluppvaknan b rt he r rs, i solnedfall likvis. | |
| Men i famnen borti k ldens f ng, i f lens nde, | |
| vart liv d r stane av. | |
| Folk lovar med sitt hj rta, folk lovar med sin hand. | |
| Under solen knyts f rtroeliga band | |
| men knuten slits ut och folk v nder sig mot folk. | |
| En tid av otid ant gar, v r glob i uppror st r. | |
| En jord t efterm let v rt, ovisshet sp r, | |
| men i Guds h nrer' n ger he lagt | |
| V rlden b jd efter d rens tillskaft, | |
| vad b ndes och vrides h rnest. | |
| N r h xm n tr lar mot makternas h jd, | |
| irrad l ngt bort.. | |
| Mot stupet av f lens nde. |