Jag sag en sovandes
Hojda haka
Det svarta skagget
Lag ungt och vekt
Vid silverkanten
Av trojans halsrand
Omkring ett ansikte
Stolt och blekt
Jag sag en sangares
Vemodspanna
Det morka haret
I adelt fall
Den manligt svarmiska
Sorgsna lappen
Som kanske sjong i
Kung Alberts hall
Jag sag hans dodsdystra
Ogon oppnas
Att soka nagon
Han aldrig fann
Han slot dom ater
Och i detsamma
Den syn som skymtat
I luften rann
Men lange horde jag
Mjukt melodiskt
Hans tanke tala
Sitt morka tal
Sin halvutslocknade
Sangarsaga
Fran nagon walesisk
Eller angli stad
Har jag ej alskat nagon
En som var ljuv och van
Sov jag och dromde jag
Lag jag ej emot kvinnoknan
Medan den morkroda solen
Sjonk bakom ekar han
Hon gav mig en brudnatt
Firad vid stjarnesken
Over oss gunga lummigt
Kronorna gren over gren
Vind var i vide, och viken
Slog mellan sav och sten
Allt hon begav sin makes
Gyllene konungased
Medan hon smekte mitt huvud
Milt kring mitt har hon vred
Gav mig sin sjal och for min skull
Brot hon sin heliga ed
Lange drack vi i
Ogat av tarar vatt
Eller med svarmodsloje
Karlek i ont och gott
Karlek i synd och lycka
Karlek i lust och brott
Harde jag nyss, att munkens
Rost i mitt ora ljod:
Livet ar skont att se till
Karlekens kind ar rod
Nu har din alskade vitnat
Nu ar Osviva dod
Nu skall Osviva sova
Lange i slummer sval
Somnen och drommen och doden
Var hennes eget val
Aldrig hon angrade, aldrig
Gar hon till himmelens sal
Munk, det ar sang och sagner
Munk, det ar haxans tal
Att, nar den sista hosten
Fallt sina sista blad
Ska en befriare dra
Genom de dodas stad
Da har val aren susat
Over min sjal sen da?
Da ar val dagen inne
Snart ska val slaget sta
Da ska befriarens ande
Stark genom varlden ga!"
Som hav i svallning
Nar vinden kommer
Som vag i vandring
Gick suset fram
Av dagens aning
I Hadesnatten
Fordold och hemlig
Och undersam
Men ater sjonk den
I djupets morker
Dar ford av drommen
Min tanke sam
Och ater steg den
Och kom tillbaka
Och syner sag jag
Och ord fornam
Och over ansiktet
Det foll en glimt av klarare
Ljus an forr
Men annu svagt som
En manes strimma
Fran livets natt
Genom dodens dorr