| Song | Tretton Trappor Opp |
| Artist | Lars Winnerbäck |
| Album | Dans Med Svara Steg |
| Du sa realism, | |
| när jag föll och flög på samma gång. | |
| Jag sov i fantasi och skrev en sång, | |
| och Du stod suckande och iakttog min dans | |
| för något som egentligen inte fanns. | |
| Jag skrek poesi | |
| och du stod kvar på jorden och såg på. | |
| Du log, och jag försökte nog förstå, | |
| men jag stod fångad i min drömda sagovärld | |
| och flängde runt i fnoskig flärd. | |
| Och nu så står jag vilsen hör bland brända skepp | |
| och körda lopp. | |
| Bland molnen finns det hopp, | |
| men på jorden står min kropp. | |
| Och min kärlek finns minst tretton trappor opp, | |
| i min drömda sagovärld. | |
| Du sa "Altruism", | |
| ett svårt ord som jag inte kände till. | |
| I min värld för jag göra som jag vill. | |
| Så jag gick fram och sa "Du, dig vill jag ha" | |
| Jag fick en kram och allt var bra. | |
| Så jag skrek "Romantik!", | |
| du var nykter nog att säga "Kom, | |
| kom jag har någonting vi måste prata om" | |
| och nykter utav vin och full av längtan är det lätt | |
| att säga fel och tänka rött | |
| Nu går mina tankar till en prins | |
| och till en sagofe | |
| som sitter på kafé, | |
| vid en blomstrande spaljé, | |
| och bara blandar ut sin tid med lite te | |
| i min drömda sagovärld. | |
| Du sa "Kom tillbaks | |
| när du tappat dina vingar och kan gå". | |
| Själv hade jag ingenting att föreslå, | |
| så du klippte mina vingar och min himmel rasa' ner | |
| och allt blev mörkt och inget mer. | |
| Och jag darrade av skräck, | |
| när Du sa "Välkommen till Verklighetens land!" | |
| Här hostar vi i sot och svett och sand. | |
| Här kan vi leva som dom vinner som vi är, | |
| bland alla andra som är här | |
| Men mina vingar växer ut igen när vinden | |
| står ditt mörka hår, | |
| och jag tror nog du förstår | |
| när jag far upp dit ingen når, | |
| och när jag vinkar ner till jorden där du står. |
| Du sa realism, | |
| n r jag f ll och fl g p samma g ng. | |
| Jag sov i fantasi och skrev en s ng, | |
| och Du stod suckande och iakttog min dans | |
| f r n got som egentligen inte fanns. | |
| Jag skrek poesi | |
| och du stod kvar p jorden och s g p. | |
| Du log, och jag f rs kte nog f rst, | |
| men jag stod f ngad i min dr mda sagov rld | |
| och fl ngde runt i fnoskig fl rd. | |
| Och nu s st r jag vilsen h r bland br nda skepp | |
| och k rda lopp. | |
| Bland molnen finns det hopp, | |
| men p jorden st r min kropp. | |
| Och min k rlek finns minst tretton trappor opp, | |
| i min dr mda sagov rld. | |
| Du sa " Altruism", | |
| ett sv rt ord som jag inte k nde till. | |
| I min v rld f r jag g ra som jag vill. | |
| S jag gick fram och sa " Du, dig vill jag ha" | |
| Jag fick en kram och allt var bra. | |
| S jag skrek " Romantik!", | |
| du var nykter nog att s ga " Kom, | |
| kom jag har n gonting vi m ste prata om" | |
| och nykter utav vin och full av l ngtan r det l tt | |
| att s ga fel och t nka r tt | |
| Nu g r mina tankar till en prins | |
| och till en sagofe | |
| som sitter p kafé, | |
| vid en blomstrande spaljé, | |
| och bara blandar ut sin tid med lite te | |
| i min dr mda sagov rld. | |
| Du sa " Kom tillbaks | |
| n r du tappat dina vingar och kan g". | |
| Sj lv hade jag ingenting att f resl, | |
| s du klippte mina vingar och min himmel rasa' ner | |
| och allt blev m rkt och inget mer. | |
| Och jag darrade av skr ck, | |
| n r Du sa " V lkommen till Verklighetens land!" | |
| H r hostar vi i sot och svett och sand. | |
| H r kan vi leva som dom vinner som vi r, | |
| bland alla andra som r h r | |
| Men mina vingar v xer ut igen n r vinden | |
| st r ditt m rka h r, | |
| och jag tror nog du f rst r | |
| n r jag far upp dit ingen n r, | |
| och n r jag vinkar ner till jorden d r du st r. |