作曲 : Vintersorg
En grottmyning gapar mörk och dyster
i bergsidans stenstruktur.
Vid glimmerschiffrets lyster,
min blick fästs vid dess arkitektur.
Där lurar urtidsmakter,
viljekraften i en källrännil.
Som störtar ned mot djupa schakter
och sköljer ådrad spårfossil.
Vad helst min blick begrunnar
blåser dess skönhet sinnet i svall.
Som en underjordisk måne kall,
bländar en bergkristall.
Breda sprickors giriga munnar
är portaler till jordens märg.
Kringränd av malmrik färg,
en ateljé i dunkelt berg.
Längs trånga gångar mot djupets hjärta
Som utsiras av metaller bjärta
i bilder, fulländad estetik.
Droppstensskulpterade gestalter
skrinlagda i tryggt förvar.
Formade i hällars spalter
över rännilen spegelklar.
Naturens galleri
är likt en fantasi,
och mystikens lustgård och boning.
Naturens galleri,
vederkvickelsens trolska utopi.